sskbloggen

Just another WordPress.com site

”Vi kommer allt närmare att ta poäng”

Det var nära att Sunnanå lyckades få med sig en poäng i bortamatchen mot Jitex i dag. Nu slutade matchen 3–2 (1–0), men i första halvlek fick Sunnanå ett mål bortdömt efter en knapp offside. Det var regnigt och väldigt blåsigt. Just blåsten bidrog till att lagen hade lite olika tryck under halvlekarna.

– Vi startade i motvind och fick väldigt korta anfall. Under de förutsättningar som vi hade med fyra mittbackar i startelvan och många spelare som var i ovana positioner gjorde vi det stundtals bra och kunde stänga anfallen från Jitex, säger Sunnanås tränare Annika Kukkonen.

I första halvlek var det Fanny Linderoth som gjorde mål för Jitex i tolfte spelminuten.

– Jitex skapade en hel del chanser, men de flesta var inte så farliga, konstaterar Annika Kukkonen. Nära var det emellertid när de hade ett skott i stolpen och ett i ribban.

I andra halvlek och i medvinden gick det lättare för Sunnanå att komma framåt. Ibland blev bollarna lite för långa. I 54:e minuten ökade Ida Jacobson på Jitex ledning till 2–0. Sunnanå gav sannerligen inte upp utan skapade chanser. I 71:a minuten reducerade Ellen Maund på nick till 2–1. Tre minuter senare ökade Jitex på sin ledning när Anna Erlingmark gjorde 3–1.

I matchens sista minut fick inbytta Ebba Grenholm en fin passning från Sanna Forsberg och reducerade därmed till 3–2, vilket förstås blev slutresultatet. Emma Burman och Cajsa Lundström drog på sig varsitt gult kort.

– Det säger jag inte något om. Vi ska visa vilja och vi ska vara hårda i närkamperna, säger Annika Kukkonen.

Annika Kukkonen är väldigt nöjd med alla inhoppare, som gjorde att laget fick ny energi.

– Kajsa Ekström och Julia Forslund var också väldigt duktiga i sitt försvarsspel.

Nu har Sunnanå spelat fem matcher av årets serie. Tre av dem under den senaste veckan.

– Jag har ju sagt att vi får ta de fem första matcherna nästan som träningsmatcher, eftersom alla spelare inte kan träna tillsammans, säger Annika Kukkonen. Jag tycker att det helt klart går framåt och att det inte är så långt bort förrän vi kan och ska våra första poäng.

Coronatider och färre möjligheter att ta sig till och från bortamatcherna innebar den här gången att Sunnanå fick åka ner till Mölndal redan på lördagen. Hem kommer inte laget förrän i morgon förmiddag.

Inför matchen borta mot Jitex

Om några timmar börjar Sunnanå spela sin tredje match på en vecka. Ja, det är i och för sig detsamma för alla klubbarna i Elitettan, men det täta matchandet sliter. Det kommer man inte ifrån.

I dag står det klassiska fotbollslaget Jitex för motståndet. Jitex spelar hemma i Mölndal och har haft en bra start på seriespelet så här långt.

Riktigt lika bra har det inte gått för Sunnanå. Truppen har ju kompletterats med spelare från Umeå IK, vilket inneburit att laget inte har kunnat träna tillsammans. Umespelarna tränar ju i Umeå.

– Vi har fått ta de första matcherna som träningsmatcher, säger tränare Annika Kukkonen.

Erfarenheterna hittills är att Sunnanå har gjort bra ifrån sig under en halvlek, då man väl har kunnat stå upp mot motståndet för dagen.

– Inför dagens match mot Jitex tar vi med oss första halvleken mot Morön, säger Annika Kukkonen. Då var vi aggressiva och löpvilliga. Sedan ska vi förstås vara det under matchens alla 90 minuter.

– Vi satsar på en bra start, säger Annika Kukkonen, som trots allt är medveten om att det kan bli en svår match.

– Som alltid får vi spela med och under de förutsättningar som vi har. Kan ju meddela att det spöregnar just nu. Det är inte kul.

Sunnanå blir allt starkare

Det ser allt bättre ut för Sunnanå i Elitettan. I dag spelades den tredje matchen i serien hemma mot Brommapojkarna. Det blev visserligen förlust med 1–2 (1–1), men i dag spelade Sunnanå mycket offensivt och skapade flera chanser framåt samtidigt som laget höll ihop bättre bakåt.

– Det börjar likna något, säger lagets tränare Annika Kukkonen.

Sunnanå hade lagt i högsta växeln från start och det dröjde bara till elfte spelminuten innan Sunnanå tog ledningen med 1–0. Det var Alexandra Sandström som kom fri mellan tre försvarare och i den positionen gjorde hon inte något misstag.

DSC00948.JPG

DSC00949

Alexandra Sandström ger här Sunnanå ledningen med 1–0. Foto: Ola Theander

Efter målet fortsatte det offensiva spelet från Sunnanås sida. Spelarna gick in ordentligt i närkamperna och visade verklig vilja att ha bollen. Passningsspelet var också bättre än under de tidigare matcherna.

DSC00966.JPG

Alexandra Sandström satte försvararna i Brommapojkarna i arbete. Foto: Ola Theander

I 27:e minuten kunde dock Brommapojkarna kvittera till 1–1. Efter ett inspel från höger kunde Michelle Rojas Flores nicka in bollen bakom Lisa Sjögren. Efter kvitteringen tycktes Sunnanå under en stund tappa skärpan från de första 25 minuterna.

När andra halvlek börjat stod det tämligen omgående klart att Sunnanås höga press under första halvlek hade börjat få konsekvenser. Det blev lite för långt mellan lagdelarna och Brommapojkarna kunde bättre än tidigare dominera mittfältet.

Ett genomgående bra försvarsspel från Sunnanå under hela matchen kunde emellertid inte förhindra att Brommapojkarna kunde ta ledningen med 1–2 i den 64:e minuten. Än en gång var det efter ett inlägg från höger som Michelle Rojas Flores på volley kunde sätta bollen i mål bakom en chanslös Lisa Sjögren.

– Det är alltid surt att förlora, säger Annika Kukkonen. Men det är enkelt att konstatera att vi blir bättre och bättre för varje match som vi spelar. Och jag är nöjd med att vi valde att spela med hög press från start.

– Det kostar visserligen energi och blir tungt att spela så i 90 minuter. Men vi skapade mycket och detta sätt var bättre för oss i dag än alternativet att inte göra det.

Brommapojkarnas kvitteringsmål hade kanske kunnat undvikas om markeringen varit bättre, men det andra målet var ett elegant spelmål.

– Det är inte någon tvekan om att Brommapojkarna har flera väldigt skickliga spelare, säger Annika Kukkonen.

DSC00960

Akuliina Korhonen spelade från start och vann många dueller i offensiven. Foto: Ola Theander

Men Sunnnanås tränare lyfter gärna fram flera av sina egna spelare efter dagens match. Alexandra Sandström ligger i och skapar chanser i sin topposition, Julia Forslund håller väl ihop försvaret och Elvira Fjällström är kreativ i sin försvarsposition.

– Akuliina Korhonen gjorde sin första match efter att ha varit bänkad de första matcherna på grund av hjärnskakning. Hon var duktig genom att vinna dueller och hålla boll utan att stressa.

Lisa Sjögren gjorde ett par mycket kvalificerade räddningar när spelare i Brommapojkarna kom ensam med henne.

– Det finns många ljuspunkter att ta vara på, säger Annika Kukkonen avslutningsvis.

”Bättre, men inte tillräckligt bra”

– Det var bättre i dag än första matchen förra veckan.

Det säger Sunnanås tränare Annika Kukkonen efter bortamatchen mot Älvsjö. Det var en match som Älvsjö vann med 3–1 (2–0). Trots 2–8 i målprotokollet efter två matcher så har båda matchernas andra halvlekar slutat 1–1.

– Det är ju alltid något att ta med sig, konstaterar Annika Kukkonen.

Matchen började i ett högt tempo. Sunnanå satte hög press på Älvsjö och spelade offensivt. Laget hade en god chans att faktiskt ta ledningen men skarvningen missades med liten marginal. I stället var det hemmalaget Älvsjö som visade framfötterna. Lagets kapten, Maria Poli, hade först en boll i ribban och sedan, efter ytterligare en minut –  i den 25:e spelminuten, kunde hon göra 1–0. Detta genom att få foten på bollen så att den passerade både en försvarare och slank förbi Lisa Sjögren i målet.

I 41:a minuten var det så dags igen för Älvsjö och för Maria Poli. Efter vad som såg ut som en missad markering fick hon fritt skottfält och gjorde i den situationen inte något misstag. Lisa Sjögren i Sunnanås mål hann inte riktigt ner utan fick bollen under sig.

Andra halvlek var bara några minuter gammal när Sunnanå hade en god chans att reducera genom en ytterligare en skarvning framför mål. Det var Rosie Young som slog ett fint inlägg från vänster.

Men i stället för en reducering blev det så i 57:e minuten att Älvsjö fick en hörna. På den blev det 3–0 efter det att bollen efter en del turer tog i ryggen på Anna-Sofia Jonsson och studsade i mål. Sådana mål räknas de också.

Men Sunnanå gav inte alls upp. I 65:e minuten sprang Ellen Maund sig fri och kunde helt nära mål och ur en snäv vinkel reducera till 3–1.

– Vi spelade bättre i dag än i premiären hemma mot Sandviken, säger Annika Kukkonen. Men det är lite för mycket sidledspassningar och lite för många felpassningar. Vi är inte heller riktigt bestämda i anfallsspelet.

Annika Kukkonen är ändå nöjd utifrån de förutsättningar som laget har.

– Det är otroligt svårt att hitta den rätta timingen i såväl anfall som försvar när vi inte tränar tillsammans. Matchtillfällena är ju i princip de enda reella träningarna med hela truppen.

– Jag räknar med att det tar ytterligare ett antal matcher innan vi har spelat ihop oss, så att vi kan börja visa att vi har de kvaliteter som krävs för att spela i Elitettan, säger Annika Kukkonen. Det är ju många matcher som återstår och mycket hinner hända.

Annika Kukkonen vill särskilt lyfta fram Sofia Lindmarks insats på mittfältet i dag.

– Hon har blommat ut ordentligt i år, säger tränare Kukkonen.

 

 

Enkla misstag gav Sunnanå storförlust

Det blev sannerligen inte någon lyckad start för Sunnanå när Elitettan drog igång i dag med en match hemma på Electrolux Home Arena mot nykomligen Sandviken. Sandviken som också hade fått en gratisplats i serien. Efter lite drygt 20 minuter ledde Sandviken med 0–4!

– Vad ska jag säga? Det var osäkert på många händer. Det var nervöst och passivt. Osäkerheten gjorde att spelarna gjorde varandra sämre i stället för att bättre, konstaterar tränaren Annika Kukkonen.

Misstag efter misstag radades upp i början av matchen och Sandviken var inte sena utnyttja dessa.

0–1 gjordes redan i fjärde minuten av Wilma Näslund. I den 13:e minuten ökade Sanna Signeul på till 0–2. I 18:e minuten var det dags för Elin Bimer att snappa upp bollen efter en dålig utspark. Hon kunde sedan lobba in bollen till 0–3. Och i 21:a minuten nickade en helt omarkerad Wilma Andersson in 0–4. Kan passiviteten i försvaret månne ha berott på att Wilma Andersson så sent som förra säsongen spelade för Sunnanå? Uppfattades hon av de forna lagkamraterna som fortfarande en i laget? De frågorna lär inte få något svar, men passiviteten var påtaglig.

– En del av förklaringen till den svaga starten kan vara att tre av våra backar som vi startade med inte har varit med och tränat med oss. Det är spelare som kommer från Umeå, fortsätter Annika Kukkonen.

I första halvlek spelade Sandviken mer aggressivt än Sunnanå, vilket visas av denna bild när Elin Pettersson blir ordentligt omkramad av sin försvarare och därmed stoppas. Foto: Ola Theander

0–4 efter 21 minuter knäckte dock i Sunnanå. Undan för undan började Sunnanå få ordning på sitt spel. Även om det var ett litet övertag för Sandviken under resten av halvleken, så stod Sunnanå emot bra.

Andra halvleken var bara två minuter gammal när Sandviken ökade till 0–5 genom Wilma Näslund. Men nu visade Sunnanå helt andra takter. Man pressade Sandviken högre upp i plan. Sunnanå förlorade få andrabollar och var betydligt tuffare i närkamperna än under första halvlek.

I 49:e minuten gjorde Elvira Fjällström, inlånad försvarsspelare från Umeå, en rusch på högerkanten och pressade iväg ett skott som gick i mål.

DSC00866

Den här bildserien visar när Elvira Fjällström reducerar till 1–5. Foton: Ola Theander

Det var sannerligen inte den enda målchansen. Byten under andra halvleken innebar att Julia Forslund och Cajsa Lundström kom in. Både bidrog i hög grad till att uppspelsfasen blev bättre och skärpan i anfallet vässades. Cajsa har tryck i sina skott och flera gånger sköt hon farliga skott mot mål. Ellen Maund hade i andra halvleken också ett par vassa skott från sin högerkant.

– Nu är vi igång och vi får lära oss av den här matchen. Jag är väldigt nöjd med att vi, trots den här värmen (det måste ha varit en bra bit över 30 grader i solen på planen) orkade utan att tappa tempo.

– Vi förlorade matchen med 1–5. Det går inte att komma ifrån. Men för mig kändes det snarare som att vi spelade oavgjort 1–1. Misstagen i början av matchen var enkla och oturliga. Sådana misstag ska vi inte göra en gång till, säger Annika Kukkonen.

En kommentar till matchen är att det var märkligt att domaren inte blåste av för att ge spelarna möjlighet att få i sig vätska. Enligt de nya reglerna ska sådana möjligheter ges redan när det är 25 grader varmt. I dag var det 29–30 grader i skuggan. Vätskebristen tog hårt på många spelare.

Nästa söndag spelar Sunnanå borta mot Älvsjö

Kiera Heslam – ny back i Sunnanå

Fem i tolv kom hon. Bildligt talat. Kiera Heslam landade i Skellefteå kvart över tolv. Ett par timmar senare var hon ombytt och med på sista träningen som Sunnanås damer gjorde innan seriepremiären på söndag. Värvningen har gått snabbt.

– Jag har varit i kontakt med andra klubbar i Elitettan, men inte hört något. Min agent i Finland satte mig i kontakt med Sunnanå och sedan gick det fort. Nu är jag här, säger Kiera Heslam.

Hon hade inte förväntat sig att vara med på träningen i dag.

– Jag blev hämtad på flygplatsen och sedan åkte vi runt lite i stan och såg det viktigaste innan jag inkvarterades på hotell. Mitt boende är inte klart förrän om ett par dagar, berättar hon vidare.

DSC00844

Kiera Heslam. Foto: Ola Theander

– Men nu när jag har tränat känner jag att det var väldigt bra. Jag har ju inte kunnat träna som jag bör under tiden hemma i England på grund av restriktionerna. Så det var bra att komma igång. Men jag vet att det kommer att ta ett tag innan jag är ikapp med träningen.

Kiera har spelat fotboll sedan fem-sexårsåldern. Inspirationen var väl pappa John, som verkligen gillar fotboll. En granne, som var några år äldre, var även han en inspirationskälla. Det spelades fotboll hela tiden utanför skolan.

Kiera gick sedan på Hampshires fotbollsakademi innan hon gick vidare till den fotbollsakademi som Chelsea har. Sista året där spelade hon i Chelseas reservlag.

De fyra senaste åren har Kiera Heslam tillbringat i USA. Hon har tagit examen i Exercise science, som väl kanske kan jämföras med den utbildning som erbjuds på idrottshögskolorna i Sverige.

DSC00840

Kiera på kvällens träning. Foto: Ola Theander

De första två åren var hon i Florida på Keisek-universitetet, där hon förstås också spelade fotboll. Innan hon flyttade till South Carolina där hon pluggade och spelade vid Coastal Carolina spelade hon en sommarserie med ett lag i Florida.

– Jag har hört mycket om Elitettan genom mina svenska vänner. Några spelare känner jag också. Men världen är liten. När jag kom hit så visade det sig att Rosie Young, som kom hit för en vecka sedan, och jag har gemensamma kompisar. Men vi har inte träffats tidigare.

– Cajsa Lundström gick på en skola som bara ligger tio minuter från den skola där jag gick. Om vi har träffats eller setts tidigare? Kanske. Men vi kände inte varandra.

Kiera har varit i Sverige tidigare. Några gånger hos kompisar vid midsommar och nyår. Och för fem år sedan spelade hon med Chelseas ungdomar på Gothia Cup i Göteborg.

Kiera är vänsterfotad och spelar oftast i försvaret. Men hon gillar att sticka upp och vara offensiv i sitt spel.

– Nu gäller det att komma i form så fort som möjligt för att jag ska kunna visa vad jag kan, säger hon avslutningsvis.

Rosie Young vill vinna matcher

Rosie Young hade bara varit fyra timmar i stan när hon i dag drog på sig Sunnanås dräkt för att vara med på träningen på Electrolux Home Arena. Rosie Young är Sunnanås nya spelare. Hon har varit kontrakterad sedan tidigare, men det är först nu som hon har haft möjlighet att komma hit.

– Restriktionerna till följd av coronapandemin har varit hårda i England. Jag och familjen har suttit hemma i elva veckor. Det är bara först under de tre senaste veckorna som vi har kunnat gå ut i parker och jag har kunnat träna, säger hon.

Att Rosie Young över huvud taget fick vetskap om Sunnanå beror helt och hållet på Cajsa Lundström.

DSC00814

Rosie Young. Foto: Ola Theander

– Vi pluggade och spelade tillsammans i Florida i USA under fyra år, berättar Rosie. Jag har också varit här tidigare och hälsat på Cajsa. Så helt nytt är det inte för mig.

I USA tog Rosie examen i socialt arbete.

– Jag arbetade flera månader som volontär i Ghana där jag även tränade ungdomar som var intresserade av fotboll. Jag lämnade Ghana och kom tillbaka till England en vecka innan restriktionerna där trädde i kraft.

– Arbetet i Ghana gav mig väldigt stor erfarenhet och det var ledsamt att se vilka förhållanden som råder där. Åtminstone där jag jobbade.

Rosie Young är 24 år och började spela fotboll som riktigt ung. Redan i fyra-fem-årsåldern. När hon var nio år engagerades hon i Sunderland akademi och hon spelade länge med pojkar eftersom det inte fanns så många tjejer som spelade.

Rosie Young ser sig framför allt som mittfältare.

– Men jag kan nog spela överallt där tränaren vill att jag ska spela. Utom som målvakt, säger hon samtidigt som hon betonar att den förväntan som hon har på tiden med Sunnanå är att laget ska vinna matcher.

– Det är det som allt handlar om, konstaterar hon.

”Ingen vet var de står formmässigt”

Nu är säsongens spelprogram klart för Elitettan och Sunnanå. Serien startar söndagen 14 juni och klockan 13 blåser domaren igång första matchen för Sunnanå. Motståndet kommer Sandviken – liksom Sunnanå nykomling i serien – att stå för.

– Det är förstås väldigt skönt att nu veta att serien drar igång, säger Sunnanås tränare Annika Kukkonen. Försäsongen har ju minst sagt varit lång.

Annika Kukkonen är liksom alla sina kolleger och alla spelare i alla lag högst osäker på hur det egna laget står sig i konkurrensen och hur formen är.

DSC00780

– Det ser bra ut på träningarna, säger hon. Men det är helt omöjligt att veta hur bra eller dåliga vi är när vi inte har fått spela några matcher och haft något lag att mäta oss med.

Sunnanå hann med fyra träningsmatcher innan det blev stopp för sådana. Den senaste var för över två månader sedan.

DSC00761

– När serien väl är igång blir det så mycket lättare att hantera träningen, säger Annika Kukkonen vidare. Det är ju mycket utifrån hur matcherna har varit och situationerna i matcherna som träningen kan läggas upp. Och det är utifrån spelet under matcherna som man kan gå in och utveckla inte bara laget utan även spelarna individuellt.

Spelprogrammet lades fast i dag och presenterades under middagstid. Men det har inte Annika och de övriga i ledarstaben hunnit sätta sig ner och analysera.

– Vi vet faktiskt inte riktigt hur resorna kommer att gå till. Om jag förstått det rätt så har vi bokat flyg till matcher efter det gamla spelprogrammet. Om de matcherna ligger fast och om det går några flyg, vet jag inte. Annars blir det väl buss och tåg som får gälla.

DSC00767

Efter dagens träning samlades spelarna för att få en genomgång av Kennet Olsson om de nya reglerna som gäller för säsongen.

– Det är en hel del nytt, säger han. Och det blir så att även domarna kommer att vara otränade. I och med att inga matcher har spelats har de inte heller fått öva på och komma in i det delvis nya regelsystemet.

Lagandan lockade Anni

Anni Heikka – så heter Sunnanås nya spelare som för en vecka sedan anslöt till truppen. Hon har hittills bara hunnit med fyra träningar innan träningsuppehållet på två veckor runt påskhelgen började.

– Jag kände redan när jag var här och provspelade att det finns en bra laganda i Sunnanå. Det är roligt att komma till träningarna och det betyder mycket för mig.

Anni Heikka är 18 år och det steg som hon har tagit är stort för henne. Hon började spela fotboll när hon var åtta år och då med en kusin som spelade på gården. Hon tyckte det var roligt och gick med i en klubb i Uleåborg.

– Jag höll också på med volleyboll, men jag när jag kände att jag måste välja mellan volleyboll och fotbollen var det fotbollen som lockade mest.

Så för tre år sedan bytte Anni Keikka klubb. Hon gick till Oulu Nice Soccer, som spelade på en högre nivå än den klubb hon tillhört sedan hon var barn.

– Jag såg att Sunnanå sökte spelare och bestämde mig för att ta chansen. Elitettan är ju en mycket bra serie och jag märkte under provspelet att klubben har bra och snabba spelare. Jag insåg snabbt att jag skulle kunna utvecklas mycket här.

DSC00659.JPG

Anni Heikka. Foto: Ola Theander

Det är första gången som Anni Heikka bor ensam.

– Jag kan laga mat och tvätta, även om jag nog behöver bli lite bättre på båda sakerna, säger hon och skrattar. Det är spännande för mig att bo ensam och det ger mig en bra erfarenhet.

Anni Heikka är mittfältare. Hon har alltid känt att det är hennes plats. Men hon har även spelat på kanterna och då mestadels på högersidan eftersom hon är högerfotad.

– I försvaret har jag bara spelat ett par gånger. Eftersom jag är så kort är inte huvudspelet min styrka precis, konstaterar hon.

Nu under träningsuppehållet tränar hon på egen hand tillsammans med klubbens andra finska Akuliina Korhonen.

– Det är ju roligt att kunna prata lite finska. Jag har läst svenska i skolan men jag förstår mycket mer och bättre än jag kan prata.

Apropå skolan, så går Anni Heikka sista året i gymnasiet.

– Jag kan läsa det som är kvar på distans. Men jag har två skrivningar kvar och de får jag klara av när jag kan. Det är ju inte så lätt att resa mellan länderna just nu.

Anni Heikka berättar att hon fick visa kontraktet med Sunnanå innan hon släpptes över gränsen till Sverige för en vecka sedan tillsammans med sin mamma.

Anni är ensam i sin familj som håller på med idrott. Mamma Sari, pappa Tommi och lillasyster Milla ägnar sin tid åt annat.

– Men de är väldigt stöttande, säger Anni Heikka.

Oavgjort för Sunnanå på blåsig arena

På ett blåsigt Electrolux Home Arena mötte i dag Sunnanås damer Notviken. Matchen slutade oavgjort 1–1 (0–1).

– Det går framåt och jag är nöjd med det, säger Sunnanås tränare Annika Kukkonen. Vi mötte ju Notviken i en tidig träningsmatch i februari och förlorade då.

– Notviken är ett bra lag, som – skulle jag tro – väl kan matcha de litet sämre lagen i Elitettan, fortsätter Annika Kukkonen. Notviken har ju i flera år legat i topp i division 1 och kvalade till Elitettan 2018 och kom tvåa efter oss förra året.

Också till dagens match hade Sunnanå lånat in spelare från Umeå IK – Zabibu Nduwimana och Elin Abrahamsson. På bänken satt även Alexandra Sandström. Men det var inte någon av spelarna från stan i söder som gjorde målet, även om de naturligtvis i allra högsta grad var delaktiga spelet. Särskilt aktiv var Zabibu Nduwimana.

2020-03-28 16.56.51.jpg

Zabibu Nduwimana ställde Notvikenförsvaret inför många utmaningar. Foto: Ola Theander.

Notviken tog ledningen redan efter sex minuters spel. Det var en situation där det var trångt framför Sunnanås målvakt Lisa Sjögren. Därefter var spelet ganska jämnt. Ja, det var det hela matchen.

I 66:e minuten var det så dags för Sunnanå att kvittera. Efter en hörna for bollen ut till Elin Pettersson som först nickade den, men inte bättre än att den for upp i luften och när det kom ner igen slog hon till på volley. Bollen gick i en fin lyra in i mål.

2020-03-28 16.45.56-1.jpg

Elin Pettersson gratuleras av lagkamraterna efter det att hon lobbat in kvitteringsmålet. Foto: Ola Theander

– Jag är glad över att vi hade tålamod framåt i dag, kommenterar Annika Kukkonen. Dessutom vet vi sedan tidigare att Notviken gillar tuffa närkamper och det blev också en del hårda dueller i försvaret. Jag är glad över att vi stod emot bra.

Annika Kukkonen berättar vidare att hon inför dagens match testade lite nytt för att få bättre kontroll över det kollektiva försvarsspelet.

– Det är häftigt för en tränare att se hur spelarna tar till sig det, tror på det och lyckas med det som vi har pratat om.

Ett steg framåt blev det alltså för Sunnanå i dag. På lördag – när den egentliga seriestarten skulle ha ägt rum med en hemmamatch mot fjolårets kvalmotståndare Bollstanäs – blir det i stället en match mot division 1-laget Myckle. Klockan 11 startar den matchen och den kommer att spelas enligt de nya reglerna som säger att inte fler än 50 personer får vara närvarande.